söndag 17 februari 2008

Sittandes på jobbet

Nu när det är dött på jobbet får man ta fram sina skrivarkunskaper ur lådan.

Jag tänkte inte fortsätta där jag slutade sist utan jag tänkte hoppa in på något annat så jag inte fastnar för just min tidiga ålder. Jag menar att det är dags att hoppa till den tiden då jag gick på lågstadiet och framåt då jag hade massa spring i benen.
När jag va sju år gammal fann jag något nytt i mitt liv, sporten. Lekte väldigt mycket med en tjej som var målvakt i Tidans fotbollslag, hon övertalade mig att börja spela. Jag trodde aldrig att de skulle vara något för mig, men jag älskade det. Inte för att jag var världens bästa i början men jag blev allt bättre med åren som jag spelade. Jag var den som alltid skulle dribbla mest och skjuta hårdast.
Nu är det faktiskt så att jag inte riktigt minns när jag lade ner hela fotbollsverksamheten, men jag vet att jag spelade ett bra tag. Jag har alltid idrottat sedan dess, har medverkat i de flesta sporter som finns men det jag har gillat mest är basket som jag började med första året på gymnasiet. Det laget jag var med i var helt underbart, jag blev som förtrollad varje gång jag gick in i gymnastiksalen. Det kändes som jag hade Mikael Jordans skor med hans baskettalanger. Nu kanske jag överdrev lite, så bra var jag inte på basket men det kändes som jag kunde hoppa lika högt som en jätte. Men när tredje året på gymnasiet började så märkte jag att det blev för jobbigt för mig att spela, dom tiderna som vi tränade på va från klockan 19:00 till 22:00 3 dagar i veckan. De kanske inte låter mycket för världen men jag bodde då i Tidan och fick åka buss hem sen på kvällen så jag var hemma vid elva tiden. Hade massor med läxor att göra, träna till proven och självklart äta en liten matbit. Vilket tillslut ledde till att klockan blev runt 01:00 när jag var färdig med allt. Efter att hållt på så i 2 års tid ledde till att jag inte orkade med att hålla med vaken under lektionerna och lyssna på allt man egentligen behövde veta. Så jag slutade basketen mot min vilja men för mitt eget bästa.
Nu är jag en riktig latmask som inte idrottar alls utan sitter i soffan och spelar på mitt X-box 360 konstant. Jag skulle gärna börja idrotta igen om de inte vore för att de skulle kosta så mycket att vara med.

Nu är det så att de kommer folk helt plötsligt och vill handla, så jag får tacka för mig idag och fortsätta min fantastiska berättelse om den vackra prinsessan och den onda draken.

Ha de

Inga kommentarer: