En dag i soffan

Nu är det såhär att jag försöker vara duktig och börja skriva, men de är en sak som ni snart kommer att märka... Jag är kass på att skriva och stava.

Jag vet att de flesta som läser detta redan vet mitt namn och hur mitt liv sett ut, men jag vill ändå vara artig och pressentera mig.
Mitt namn är Susanne, jag är uppvuxen i lilla Tidan 2,5mil utanför Skövde. Som liten var jag inte ett snällt barn men jag har lärt mig att är man snäll så är människor snälla tillbaka.
När jag var 8år gammal blev jag kär i en tjej för första gången, vågade aldrig visa för någon att jag var flata utan gick runt och dolde min riktiga identitet i flera år genom att va ihop med killar. Men under mitt sista år på högstadiet tänkte jag visa vem jag egentligen va, pussade en tjej för första gången och de dröjde flera år innan jag gjorde de igen. Trodde aldrig att den tjejen jag pussade skulle skvallra men de gjorde hon. Hela skolan fick reda på de och jag blev med en gång utstött.
Sen började jag gymnasiet som varit mina bästa tre år i mitt liv, såhär långt. Jag träffade mina 3 bästa vänner, Sabina, Ida och Ann-sofie. Men jag fortsatte att dölja mitt riktiga jag under en tjock mantel, men under mitt andra år på gymnasiet kände jag att de var dags att komma ut för min familj och alla andra jag känner. De kändes helt underbart att alla tog de så bra, under de året gick jag runt och var kär i en som gick sista året. Trodde aldrig att de skulle bli som de blev men jag fick henne i min famn, men efter nästan ett års tid va de över, inte för mig men för henne. Jag grävde ner mig långt ner under jorden under ett års tid, sen kände jag att de fick vara nog. Orkade inte gå runt dag in och dag ut och vara ledsen och inte äta.
Då började ett nytt liv för mig.

Nu tänker ni, va fan!!! Sluta inte skriva nu. Eller så tänker ni va fan va kasst de är, men vill ni veta mer och jag ser att folk gillar att läsa om mitt liv så kommer jag att fortsätta med detta. Kanske tillockmed berätta mer djupgående i vissa saker som ni vill veta mer om. De finns så mycket roliga,dumma och tragiska saker att berätta om.

Jag återkommer...